Mordbrand
Mordbrand är ett så kallat allmänfarligt brott som innebär en avsiktligt anlagd brand som hotar liv, hälsa eller egendom. Mordbrand innefattar uppsåtliga bränder av hus, bilar, gräsmattor och skogar. Det skiljer sig från allmänfarlig vårdslöshet genom uppsåtet, och från skadegörelse genom graden av allmänfara. Mordbrand är ett förhållandevis vanligt brott.
Begreppet[redigera | redigera wikitext]
Brottsbeteckningen mordbrand används vare sig någon person kommer till skada eller inte, och behöver inte ha något sammanhang med brottet mord. Språkligt kommer beteckningen mordbrand från ett fornsvenskt begrepp som avser en hemligt anlagd brand.[1] Även begreppet mord har en likartad språklig bakgrund, och avsåg ursprungligen dödande där liket gömdes för att dölja brottet.[2]
Begreppet har på svenska länge använts i en bred betydelse, om brott av olika karaktär där eld anläggs.[1]
Förövare[redigera | redigera wikitext]
Mordbrand utförs ofta av personer med psykisk problematik eller drogproblem. Den klassiska diagnosen för den som av psykiska skäl anlägger mordbrand är pyromani, vilket är en impulskontrollstörning, men långt ifrån alla mordbrännare är pyromaner.
En kategori mordbrännare är ungdomar som gör det av nyfikenhet.[3] En svensk undersökning har visat att omkring 5 % ungdomar någon gång tänt eld på något som inte tillhör dem. Dessa ungdomar har också ofta annan brottslig problematik.[4]
Psykiska diagnoser som förekommer bland vuxna mordbrännare innefattar, förutom pyromani och drogmissbruk, schizofreni (omkring 10 % dömda mordbrännare), utvecklingsstörning, personlighetsstörning (i synnerhet antisocial och borderline), och, mera anekdotiskt, depression, ångeststörningar, ADHD, och demens.[3]
Större andelen (68 %) mordbrännare är alkoholförgiftade under mordbranden, vilket sammanfaller med multikriminalitet. Andelen pyromaner är ytterst få (några enstaka procent).[5] Däremot är andelen kvinnliga förövare förhållandevis hög (uppåt 28 %). Många som begår mordbrand är ensamlevande (uppåt 80 %).[6]
Den stora variationen i bakomliggande psykiskt tillstånd innebär att det är stor variation i mordbrännandets syften och återfallsrisk. Studier tyder på att 4,5 % begår mordbrand igen. Många mordbrännare som begår seriebrott har en personlighetstyp som undviker personliga konflikter men samtidigt bär på ett stort hat, en känsla av hjälplöshet, vilka överför hatet till egendom istället för att konfrontera de eventuella personer som orsakat hatet, och vilka med branden upplever en känsla av att återfå kontrollen över tillvaron.[3]
Mordbrand i världen[redigera | redigera wikitext]
Mordbrand i Sverige[redigera | redigera wikitext]
Mordbrand i svensk lag[redigera | redigera wikitext]
I svensk lag nämns mordbrand i Brottsbalken, kapitel 13:
- 1 § Om någon anlägger brand, som innebär fara för annans liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av annans egendom, döms för mordbrand till fängelse, lägst två och högst åtta år.'Är brottet mindre allvarligt, döms till fängelse, lägst ett och högst tre år. Lag (1993:207).
- 2 § Är brott som avses i 1 § att anse som grovt, döms för grov mordbrand till fängelse på viss tid, lägst sex och högst arton år, eller på livstid.'Vid bedömande av om brottet är grovt ska särskilt beaktas om branden anlagts i tättbebyggt samhälle, där den lätt kunde sprida sig, eller annars inneburit fara för flera människor eller för egendom av särskild betydenhet. Lag (2009:396).
Mordbrand har således samma straffsats som allmänfarlig ödeläggelse. Mordbrand behöver inte inbegripa något mord. På grund av förekomsten av orddelen "mord-" i mordbrand uppstår det dock ibland förvirring om vad begreppet betyder.
Mindre bränder, t.ex. att bränna ner motorfordon när ingen riskerar att skadas eller att tända eld på sopkorgar klassificeras som skadegörelse.[källa behövs]
Förekomst[redigera | redigera wikitext]
Omkring 40 % av samtliga bränder i Sverige tros vara anlagda. En stor andel av detta är skolbränder. I omkring 90 % av fallen kan man inte identifiera någon gärningsman.[7]
Anlagda skolbränder[redigera | redigera wikitext]
Skolbränderna i Sverige fördubblades efter 1990-talets nivåer och runt 2010-talet ökade de till de högsta nivåerna i världen, dock tillkommer ett mörkertal eftersom skolor sällan rapporterar bränder de lyckas släcka snabbt själva.[8] Anlagda skolbränder förekommer främst i stadsområden med höga nivåer av arbetslöshet och trångboddhet.[8] Högsta antalet skolbränder anlades under perioden 1996 till 2009 i Göteborg med 271 stycken, därefter Malmö med 167.[9]
Mordbrand i USA[redigera | redigera wikitext]
Mordbrand heter Arson på engelska. I de flesta delstater kan mordbrand ge livstids fängelse i grova fall. Om det orsakar personers död tillkommer anklagelsen mord, och kan ge dödsstraff.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Mordbrand.
Wikimedia Commons har media som rör Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] Mordbrand i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- ^ Mord i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- ^ [a b c] Burton, Paul RS, Dale E. McNiel, and Renée L. Binder. "Firesetting, Arson, Pyromania, and the Forensic Mental Health Expert." Journal of the American Academy of Psychiatry and the Law Online 40.3 (2012): 355-365.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714150502/http://www.anlagdbrand.se/sv/Documents/Barn_ungdomar%20som%20anl%C3%A4gger%20brand_orsaker%20och%20mot%C3%A5tg%C3%A4rder.pdf. Läst 13 juni 2014.
- ^ Lindberg, Nina, et al. "Looking for pyromania: Characteristics of a consecutive sample of Finnish male criminals with histories of recidivist fire-setting between 1973 and 1993." BMC psychiatry 5.1 (2005): 47.
- ^ Puri, B. K., R. Baxter, and C. C. Cordess. "Characteristics of fire-setters. A study and proposed multiaxial psychiatric classification." The British Journal of Psychiatry 166.3 (1995): 393-396.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 2 januari 2017. https://web.archive.org/web/20170102044021/http://www.anlagdbrand.se/sv/project/systems/statistics/Sidor/default.aspx. Läst 13 juni 2014.
- ^ [a b] Svenska skolor brinner mest, Forskning och Framsteg.
- ^ ”Näst flest anlagda skolbränder i Malmö”. Sydnytt 1 april 2010. Sveriges Television. Arkiverad från originalet den 19 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140819095308/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/nast-flest-anlagda-skolbrander-i-malmo. Läst 24 juni 2014.
